Workshop på nätverksträffen i maj 2019.

Rapport från Nätverksträffen 6 maj 2019

Expertnätverkets första träff ägde rum på Uppsala universitet den 6 maj 2019. Den här texten är en sammanfattning av vad som hände på träffen, författad av Åsa Lund Moberg och redigerad för bloggen av Karolina Andersdotter.

Vilka är vi och varför har vi valt att komma med på nätverksträffen?

Vi hade flera skäl gemensamma: miljöintresse, intresse för hur bibliotek kan bidra till Agenda 2030, och intresse för hållbar utveckling. Flera av våra moderorganisationer har tagit beslut om att arbeta aktivt med Agenda 2030, både myndigheter och små kommuner. Generellt finns det ett stort fokus på miljöaspekten i det arbetet. De sociala och ekonomiska aspekterna får inte samma uppmärksamhet (än). Det är just där som aspekterna som många av bibliotekens aktiviteter bidrar till. Nyckelord som återkom hos oss var: digitalt, digital delaktighet, miljö, mångspråk, stötta medborgare.

Vad är Agenda 2030 och vad innebär det för biblioteken?

Karolina Andersdotter gav en kort föreläsning som introduktion till de olika målen och delmålen samt exempel hur olika bibliotek arbetar med dessa på olika håll i världen.

Workshop och diskussion: Agenda 2030 på ditt bibliotek

I workshopen delade vi upp oss i tre grupper som utifrån våra yrkesroller och arbetsplatser diskuterade frågorna

  • Vad gör jag/vi idag som bidrar/anknyter till Agenda 2030?
  • Vad skulle jag/vi kunna göra som bidrar/anknyter till Agenda 2030?

Vi sammanfattade våra svar på post-it-lappar. Många av aktiviteterna knyter an till flera mål. Under workshopens gång kom vi in på att flera aktiviteter bidrar på metanivå.  Det finns en önskan hos oss att synliggöra för våra uppdragsgivare att biblioteken redan bidrar till målen genom den ordinarie verksamheten. Det finns också en önskan hos oss att utveckla det arbetet, samverka sinsemellan och inspirera varandra till nya aktiviteter.

På metanivå kunde vi konstatera att biblioteken erbjuder forum, plats och infrastruktur för informellt lärande som inte är så framträdande i Agenda 2030. I det livslånga lärandet ingår just det informella lärandet.

Här skulle biblioteken kunna få en större roll i samarbete med sina uppdragsgivare och andra intressenter som arbetar med Agenda 2030. Ett urval av goda idéer från workshopen:

  • Lyft upp vad det är i ordinarie verksamhet som bidrar till målen så att uppdragsgivarna ser/vet om det. Bra om detta kan bli en SKL-rapport – de når fram bra till kommunerna.
  • Kulturplaner och dialoger – stimulera samtal kring hur dessa bidrar/kan bidra.
  • Skapa en taxonomi kring Agenda 2030 och bibliotek (jfr metodmaterialet kring barnkonventionen: Löpa linan ut.)
  • Biblioteksmanifest för Sverige – visa vad vi redan gör, använd visuellt material – ikoner, kuber etc.
  • Driv utveckling framåt med visionära framåtblickar.
  • Bilda partnerskap/upprop för enskilda organisationer om Agenda 2030.
  • Materialbank/idébank i nätverkets regi.
  • Ha en Agenda 2030-ambassadör på varje bibliotek.
  • Ordna Agenda 2030-fika för bibliotek med idéer som de vill stöta och blöta.
  • Gör en film om bibliotek och Agenda 2030 för att sprida kunskap. Antingen professionell produktion eller ihopklippning av selfie-filmer från olika bibliotekarier som svarar på frågan ”vad gör jag för att bidra till Agenda 2030?”

På workshopen presenterade deltagarna också exempel på verksamheter de redan gör och som de skulle kunna göra som bidrar till Agenda 2030. Ett urval av aktiviteter finns i anslutning till varje mål i galleriet nedan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *